Annat smått och gott

Lyssna på vistolkningar av Ulf Bagge på YouTube här
Besök Ulfs hemsida här
På hemsidan finns bla info om Ulfs stadsvandringar, viskonserter och föredrag.
Klicka för att komma till min blogg Carl Michael Bellman 275 år.

onsdag 20 maj 2015

Per Anders Fogelström - stockholmian och världsmedborgare

En verklighetsbakgrund.

Per Anders Fogelströms föddes en sommardag 1917 i Stockholm . Arbetarna i huvudstaden saknade mat och nöden stod för dörren. Folk gick ut på gator och torg och demonstrerade och det hela urartade i tumultartade kravaller; poliser med sablar och till häst visade prov på vedertagen och omdömeslös brutalitet. En fotograf knäpper sitt livs bild när han den 5 juni mitt i kaoset på Gustav Adolfs torg med sin kamera fångar en åldrad Hjalmar Branting med käpp i hand på väg in mot centrum av torget för att observera vad som sker. 30 000 människor hade slutit upp och på offentliga byggnader hade militären placerat kulspruteposteringar, som visade på vilket stort allvar man såg på demonstrationen. Den gällde inte endast kravet på bröd utan också allmän och lika rösträtt. När polisledningen gav order om attack utbröt panik och folk blev omkullridna, huggna av sablar och stuckna av bajonetter. Senare skulle Branting rapportera till Sveriges riksdag vad han sett. Borgargarden bildades för att stävja oroligheterna och skydda överklassens privilegier, och inspirerade av de ryska bolsjevikerna ville arbetarna å sin sida ta till vapen och göra revolution.


Stockholms arbetare hyste både hopp och förtvivlan denna sommar och själv skrev Fogelström långt senare om denna junidag i "Minns du den stad": 

"Bygg barrikader! skrek man. Poliskedjorna intill Strömmen bröts, några pojkar hade hämtat rep i en redskapsbod och kastade ut snaror för polishästarna. Poliserna fick retirera ett ögonblick. Kedjan vid Norrbro sprängdes men bakom den stod militärerna med bajonetter. Nu hördes höga rop att man upptäckt kulsprutor uppe på slottets tak, de riktades just mot demonstranterna. I vilt raseri försökte man välta spårvagnarna. Men polisen fick förstärkning och red i hög fart och med vinande piskor in i folkhavet. Då gick det plötsligt, mitt i larmet, som ett sus genom folkhavet. Branting kommer!"

Nytorget.

På ett mästerligt sätt blandar Fogelström fiktion och verklighet i sin romansvit om Stockholm och hungeråret 1917 demonstrerade omkring fyrahundratusen arbetare över hela Sverige med krav på bröd, 8 timmars arbetsdag och allmän och lika rösträtt. Lite tidigare i boken kan man läsa hur missnöjet växte sig allt starkare bland den fattiga befolkningen i trakten kring Nytorget i arbetarkvarteren på Södermalm. Här skildras hur upprinnelsen till de stora demonstrationerna i den centrala huvudstaden förlöpte på det lokala planet den 5 maj samma år. 

Klockan halv fyra på eftermiddagen inkom ett telefonmeddelande till distriktets polisstation, om att en folksamling på upp till 200 personer hade samlats utanför Karlssons speceributik på Södermannagatan 5. De uppträdde hotfullt och krävde att få tillgång till handlarens lagerlokal, för att kontrollera att denne inte gömt undan potatis där. Eldade av sin maktlöshet och den ursinniga hungern började man kasta uppbrutna gatstenar mot ordningsmaktens representanter, som svarade med dragna sablar och beridna poliser.

"Nu kastade de sten vid Skånegatan, många drog sig ditåt. Dragna sablar blänkte, polisbilens dörrar öppnades och anhållna kastades in. Nu var säkert hundratalet poliser i verksamhet, formerade nya kedjor, delade upp folkmassan i mindre grupper, högg in med sablar och piskor för att skingra oroshärdarna. Dagsljuset hade börjat blekna, skifta från gult till blått. Några kvinnor som blödde efter sabelhuggen skrek hysteriskt."

När man läser polisrapporten (förstora)  som skrevs efter ingripandet ser man att Fogelström använt sig av denna när han skildrat potatiskravallerna på Söder. Det är den här tekniken han använder sig av i sina stockholmsromaner och det är denna blandning av fiktion och verklighet som gör att trovärdigheten blir så stor i hans böcker. 

Polisrapport Nytorget 5 maj 1917

Sedan unga år hade han samlat på sig ett eget arkiv på 120 hyllmeter stockholmiana och omkring 
10 000 bilder av det gamla Stockholm. Detta arkiv använde han sig av under hela sin författargärning, men naturligtvis också av de offentliga arkiven, relevant forskning och läkarjournaler och fängelseprotokoll. Vid läsningen kan man känna igen historiska händelser, samtidigt som man fascineras av miljöskildringarna och obönhörligt dras med i romanernas egen fiktiva verklighet.

Miljöer och människor.

De åtta stockholmsromanerna (Barn- och Stadserien) utspelar sig i huvudsak på östra Södermalm i fattiga och slitna arbetarkvarter, under åren 1749 till 1968. Det som gör läsningen av dessa böcker till en så intressant upplevelse är att de speglar staden och människorna ur olika perspektiv. Med en så pass kunnig och engagerad stockholmskännare som Fogelström var är det naturligt att man som läsare tas med på en oförglömlig resa genom Stockholms utveckling och historia under drygt två sekler. Man får också följa de fattiga arbetarnas kamp för sin överlevnad, deras drömmar och förhoppningar. Samtidigt beskriver författaren hur dessa arbetare utkämpar den sociala och politiska kampen, där de förändrar rent slavarbete i fabrikerna och på plantagerna i ett ojämlikt och förtryckande klassamhälle, till ett demokratiskt folkhem, 

Fogelström tog starka intryck av Anna Lindhagens idéer, vår första socialpolitiker värd namnet. 1913 lade hon in en motion i Stockholms stadsfullmäktige, där hon föreslog att man skulle spara delar av stadens äldsta träbebyggelse i form av kulturreservat. Det är tack vare henne som reservaten på bland annat östra Södermalm finns kvar idag och det är dessa gamla kåkar som Fogelström befolkade i sina romaner. Själv flyttade han 1964 till Stigberget och Fjällgatan 30, där han skrev merparten av stockholmsromanerna och en stor del av sina faktaböcker om Stockholm. 

Stockholmsromaner:
1981 Vävarnas barn             1749 - 1779
1985 Krigens barn                1788 - 1814
1987 Vita bergens barn        1821 - 1860      
1960 Mina drömmars stad    1860 - 1880    
1962 Barn av sin stad           1880 - 1900
1964 Minns du den stad       1900 - 1925
1966 I en förvandlad stad     1925 - 1945  
1968 Stad i världen               1945 - 1968

Vägvisare till Hennings och Lottens Södermalm
Förstora kartan

Faktaböcker om Stockholm:
1953 En bok om Söder
1962 Kring Strömmen
1963 Stockholm – stad i förvandling
1965 En bok om Kungsholmen
1967 Okänt Stockholm (red.)
1969 Ett berg vid vattnet
1969 Söder om tullen
1970 Stad i bild
1974 Utsikt över stan
1978 En bok om Stockholm (ill. av Slas)
1979 Stockholm
1983 Stockholms gatunamn (tills.med Stahre m fl.)
1995 Ur det försvunna

Kampen för fred.

Som ung inspirerades jag och mina vänner av Fogelströms starka fredsengagemang och det var inte utan anledning  han verkade som orförande i Svenska Freds under fjorton år. 1958 ville svensk militär och en så gott som enig politikerkår att Sverige skulle skaffa sig en egen atombomb. Då bildade Fogelström AMSA - Aktionsgruppen mot svensk atombomb, tillsammans med en rad välkända personer som Barbro Alving, Karl Otto Zamore och Sara Lidman. Även socialdemokratiska kvinnoförbundet, makarna Myrdal och Inga Thorsson bland många andra sympatiserade med aktionsgruppens kamp. Fogelström var mycket engagerad i denna sak och under den tvåårsperiod som arbetet var som mest intensivt deltog han i mer än femtio debatter och föredrag, samtidigt som han skrev sin första bok i romanserien om Stockholm - Mina drömmars stad. Den kom under en lång tid att vara landets mest sålda bok, näst psalmboken, och lär i dag ha en sammanlagd upplaga på fem miljoner exemplar.

Ständigt aktuell.

När man läser Fogelströms faktaböcker och romaner om Stockholm slås man av denne författares angelägna och ständigt aktuella budskap till sina medmänniskor. Visst var han en lokalpatriot, men samtidigt en av våra mest engagerade kulturpersonligheter som talade om fred och solidaritet i världen. Han menade att vi hade ett ansvar för vår omvärld och att detta måste visa sig i praktisk politik och att vi genom att välja rätt väg skulle kunna bli ett föredöme för övriga länder. 

Genom att ge röst åt dem som arbetade under slavlika förhållanden i textilfabrikerna i 1700-talets Stockholm, har han förmedlat en djupt angelägen kunskap till oss idag. Erik Salander blev 1739 kommissarie vid Manufakturkontoret och senare dess överkommissarie, invald i Vetenskapsakademien 1742 och ägare till Barnängsfabriken på östra Södermalm 1745, som var en av landets största arbetsplatser. Där bedrev han ett bruralt och cyniskt regemente bland arbetarna och i en av sina böcker föreslog han på fullt allvar att barn skulle vara självförsörjande som textilarbetare från fem års ålder. Det skulle skola dem till yrkesskickliga och nyttiga redskap för svensk industri. 

I dag kan vi se hur svensk textilindustri flyttat ned till slummen i Indien och Bangladesh och gör sig stora förmögenheter med samma cyniska och brutala arbetsmetoder som Fogelström beskriver i boken Vävarnas barn. Där nere finns fattigdomen och hungern, de låga lönerna och långa arbetsdagarna, bristfälliga bostäder och farliga arbetsplatser, själva förutsättningen för strålande och skrupelfria affärer. Man skulle gärna vilja sätta denna bok i händerna på de svenska ägarna till dessa textilföretag.

Fogelström
                             

Fogelströms historieskrivning.

Fogelströms romansvit om Stockholm är på många sätt unik, inte minst i sin historieskrivning. Seriösa forskare menar att man nästan aldrig kan hitta en felaktighet i hans böcker, vilket säger mycket om hans inställning till sitt författarskap. Han grävde djupt och med stor noggrannhet i sin research då han förberedde en bok och hade ett klart och tydligt budskap som han ville förmedla till sina läsare. Det fanns en avsikt i att börja Mina drömmars stad historiskt 1860 och den var att Stockholm då i vår mening började förvandlas till en mer modern stad. 

Under 1700-talets frihetstid då textilfabrikerna blomstrade på Söder, tvingade svälten ut de underbetalade arbetarna ned till staden för att tigga. Dessa utmärglade människor gick omkring och bankade på dörrar och fönster i Gamla stan och hoper med tiggarungar närmast överföll folk för att få något att äta. Gränderna stank av smuts och orenlighet och gav upphov till sjukdomar och annat elände och brunnarna var ofta förgiftade av den dåliga renhållningen. Barnadödligheten var enorm och av 1000 födda dog 200 i späd ålder och i arbetarkvarteren var siffran dubbellt så hög. 

Detta förändrades radikalt, menar Fogelström, då man på 1860-talet grävde ned vattenlednings- och avloppssystemen och först då gick födelsetalen förbi dödstalen för första gången i Stockholms historia. Han visar prov på en radikal och medveten historieskrivning där han åskådliggör hur medborgarnas engagemang och kunnighet är nödvändiga ingredienser för att göra det goda samhället möjligt. Fogelström var en författare som hade något viktigt att berätta och hans budskap till oss är starkt ännu i dag.